Senaste inläggen

Av Henrik - 26 februari 2017 03:24

Känner att jag vill dela med mig av hur mina dagar ser ut i en sådan här livstil som jag har.


Jobb dagar:

07:00 dags att gå upp och äta frukost

havregryns gröt eller flingor i en bra portion med en Protien gainer för att få en bra start.

08:35 avfärd till jobb

09:30 på plats på jobbet för att äta frukost #2 bröd och något läskande

10:00 jobbet startar

13:00 måltid #3 Biff med Potatis och Bearnaisesås (500gram matlåda)

16:00 måltid #4 Lasagne (450gram)

19:00 måltid #5 Kyckling med ris och vitlökssås (500gram)

20:00 avfärd till gym och jobbet är klart

20:30-21:15 GYM

21:20 Protien shake/Gainer

21:50 avfärd hem med Buss

22:30 hemma och måltid #6 kyckling med potatis och bearnaisesås (500gram)

23:00 läggdags


Studiedagar:

06:00 klockan ringer och frukost med gainer

07:15 buss mot skola

07:40 frukost #2 på skolan

08:30 skolan börjar

10:00 Måltid #3 kyckling med ris (500gram)

11:30 lunch på skolan

14:00 Måltid #5 kyckling med potatis (500gram)

15:00 skolan slutar

15:20-16:10 GYM + Protien shake

17:15 buss hem

17:30 hemma

18:00 Måltid #6 Biff med Potatis (ca 500gram)

21:00 Måltid #7 kyckling och ris (500gram) (om det behövs)

22:00 godnatt


Måndag Fredag Eksjö

samma schema fast ändring efter skolans slut

15:15 avfärd mot Eksjö

16:15 framme i Eksjö

16:40-17:30 GYM

17:30 Måltid #6 Kyckling och Ris/Biff med potatis (500gram) + Protien shake

18:40 resa Hem

19:20 hemma

21:00 Måltid #7 Kyckling med potatis (500gram) (om det behövs)

22:00 Godnatt


Lördag och Söndag

10:00 godmorgon världen och frukost kallar

13:00 måltid #2

13:35 mot Eksjö

14:40-15:20 GYM

15:20 kall måltid #3 med protien shake

Efter att ha klarat av måltiden är det dags för att handla hem mat

17:40 hemfärd

18:20 hemma och laga matlådor samt äta måltid #4

21:00 måltid #5

sängläges tid okänd på lördag

jag äter större portioner på helger samt är väldigt onyttig på vilodagar

tack o hej

#body #gym #träning #kost #livstil #kul #schema #diet #bodybuilding #mat







Av Henrik - 3 februari 2017 23:15

Mja.....börjar så här att jag mår idag någorlunda bra, mycket som alltid.

jag har ju blockat en människa både från FB och denna människa kan ej nå mig på mobilen heller pågrund av spärrat nummer...jag har aldrig mått så bra av att puscha bort något negativt från mitt liv.

inte nog med det så är jag överlycklig och almänt glad pågrund av mina vänner och näras lycka i livet, det är min bästa vän som får mig att trampa fram och så är famliljen som alltid där också och får mig att komma upp stark!

jag älskar för nurvarande livet.


men nu vill jag komma till ämnet som jag nyligen funnit ett stort hjärta i och en gigantisk passion i.

det handlar om Kroppsbyggning, kost och mentalt arbete.


när det gäller Kroppsbyggning är det inte bara gymmet där man ska prestera och det är just gymmet som är enklast.

jag har bara hållt på sen i midsommar då jag var på en sjukligt undernärd vikt, sen arbetade jag upp mig till en stadig vikt och satsade hårt på gymmet....kanske lite väl orutinerat i början med allt gymmande. körde till en början 5 dagar i veckan med pass på cirka 1,5 timme. det hände saker men kände kroppsligt att det var riktigt utmattande.

det tog ungefär en månad i allt tills jag hittade min gud och förebild i denna kultur, självklart är min farbror en stor förebild och syrran såklart men nu snackar jag om Dorian Yates.

Dorian Yates kungen av träningsformen H.I.T (High Intensity Training) 

jag studerade allt med honom på dom få filmerna från youtube och hans smeknamn var ju The Shadow så namnet säger allt.

jag tog en chansning i att testa H.I.T och det var det bästa jag gjort sen jag började i somras, det handlar om att du tillexempel kör rygg ett pass och du kanske kör cablerodd, då handlar det om att kanske köra 3-4 set max med att du börjar lätt och sedan avslutar i sista settet med väldigt tungt tills du misslyckas.

och ett resultat jag la märke till att istället för att köra 1.5 timme och istället köra 45-50 minuter riktigt hårt gav kroppen en mycket positiv respons.

en enkel och mycket bra tips dorian ger ut när man kör är att tänka så här:

du har tre olika lägen på din muskel och vi kör nu armcurls.

den första rörelsen är den positiva då du drar upp vikten mot hakan, den positiva rörelsen är den svagaste.

det andra läget är låsningen, det är då vi har vikten i lås och rör den inte någonstans och det är där vi spänner muskeln och sliter ut den.

sen har vi det starkaste läget då vi kör negativt, då vi kämpar tillbaka med vikten till starten, det är här vi sliter musklerna och får dom att växa som mest.

det många gör fel är att man tänker endast på den positiva rörelsen och kör snabbt tillbaka istället för att verkligen slita ut allt och få resultat.

det bästa är om du har en partner med dig när du kör H.I.T eller maskiner där du kan få hjälp med den positiva rörelsen och fokusera på den negativa.

jag kör endast H.I.T nu och kör alltid ensam och jag får blickar då jag verkligen sliter ut mig och låter på gymmet.

jag vill inte gå ut från gymmet och ha den känslan av att jag inte har gett allt.

jag vill bli bäst så är det bara.


kosten för mig är det tuffa och mentala delen går verkligen in där hårt, att tvinga i sig allt man hittar och få i sig så mycket som kroppen kräver för att växa.

jag mår mycket bra

jag älskar detta

peace och snart kommer kanske en till del i detta


#gym

Av Henrik - 4 december 2016 00:00

Detta år är ett år man vill glömma men ändå njuta av. det har vart en riktig berg o dal bana, ett underbart år med så mycket skit.

Det personer kanske inte vet är att jag är en otroligt skygg människa. Jag vågar liksom inte att ringa nära vänner, fråga klasskamrater/arbetskamrater om man ska ta en drink och bara chilla, jag väntar på att alla andra ska ta initativet och fråga mig om saker istället och jag väntar hellre på att en nära väns namn kommer upp på displayen på telefonen från ingenstans istället för att jag ska leta upp en på kontaktlistan och göra ett move. det tär på en att man inte ska våga saker och ting och blir istället fast i en håla framför datan och bara jäser.

Arbetar dagligen med att förbättra mig och detta år har gjort mig starkare men ändå svagare, det bästa som hänt var mina resor upp till stockholm/södermanland då jag fick samla på mig ny kraft och träffa mina älskade vänner och familj. sen har det vart det jobbiga med död och deprisioner som satt sina ärr i hjärtat.

det som ändrat mig som person väldigt mycket är min resa från anorexia till normalvikt med mycket träning och ny rutin, sen har vi skolan som gjort mig till en hyffsat ny människa i tänkandet socialt och om mig själv.

Man kan säga att jag börjat acceptera alla olika individer och deras tankar och blivit mer pedagogisk i ett sätt. jag vill ju bara allas bästa och det är nog en styrka jag haft sen jag var liten har jag hört.

jag anser mig själv som frisk men ändå inte och det kan jag acceptera i denna sjuka värld.

jag slutar inte kämpa och varje dag är en kamp mot mig själv.

Jag måste bara inse att jag är en vettig människa och inte vara så kritisk mot mig själv, det är min svaghet.

jag längtar till den 15e då terminen är slut så min resa till stockholm blir av.

kommentera gärna om vad jag ska skriva om för det här är bara lite kladd.

jag bjuder på en motivationsbild också där jag från en dålig hälso status gick till en frisk status (5månader mellan bilderna) :) ha det bäst

 


Av Henrik - 3 december 2016 03:00

Hela världen skulle vändas upp och ner.

En solig sommardag i Vårberg vandrade den unga Lukas runt med sina vänner då dom hade precis haft skolavslutning och lämnat lågstadiet för att nu börja kämpa med mellanstadiet. 23 grader varmt ute så tvekade inte pojkarna att spela fotboll på grusplanen vid Söderholmsskolan och bara vara barn och njuta av att inte ha problem att tänka på som vuxna.

Dom gör fräcka volley mål och testar alltid att göra fräcka finter och frisparksvarianter som dom sett på tv när proffsen spelar. Lukas han var Messi för han var kort och hade tekniken och farten, han kompisar hakade på med att namnge sig själva till Zlatan, Ronaldo, Lewandowski och Hazard. En teater pjäs kom fram vid det momentet då alla utan att nästan tänka på det spelade in sig i rollerna som spelarna dom var. 

timmarna gick och pojkarna planerar på att sätta pipan in mun och blåsa av matchen och röra sig hemmåt då det kanske var mat på gång. alla går med varandra tills dom kommer till skolgården och rör sig åt varsit håll och glatt säger hejdå och planerar att ses i veckan och hitta på något och alla var eniga om att det var just det dom skulle göra.

Lukas vandrar hemmåt glatt med smutsiga byxor och en blond svettig lugg, han bodde ganska nära skolan. han bodde på rönnholmsgränd och det var bara några hundra meter från skolan.

han kommer hem till lägenheten och känner doften av underbar mat och ser att det står en marsipan tårta vid diskbänken redo för att förstöras till dessert. Modern frågar glatt vad Lukas har hittat på och han sa ganska enkelt att han spelade fotboll med boysen och var bäst som vanligt och gav sin mor en kram innan han tvättade händerna för att sätta sig vid bordet och äta kotlett med potatis med familjen.

Han var det enda barnet och älskade sin familj mer än något annat.

Pappa kommer in till köket och avbryter Lukas mitt i maten och hukar sig ner får att ge Lukas en kram och grattar honom för att ha klarat lågstadiet med en present. Lukas ögon blir stora och han blir smått överlycklig, han öppnar presenten och han ser först färgerna blått och rött han ser därefter emblemet och ser att det är en Fc Barcelona tröja, han tar upp den och vänder på tröjan och ser att det står Lukas på ryggen med nummer 10. Lukas ger pappan en ordentlig kram och släpper inte tills pappan reser sig och ber honom att krama mamma med och schimpans liknande så hoppar han över till mor och ger henne en jätte kram och tackar. 

dom sätter sig ner och fortsätter att äta och självklart har Lukas på sig tröjan och äter försiktigt sin mat för att inte spilla på sin nya tröja.

Pappan frågar modern om dom ska få fram den nyhet som dom väntat länge med att få fram. hon nickar med ett leende.

- Lukas, det är något som jag vill säga till dig.

- vad är det pappa?

- jo så här är det, vi har länge planerat på det här och nu är det klart

pappan reser sig upp och tar fram ett kuvert och hukar sig ner bredvid Lukas och visar honom ritningar.

- vad är det här pappa?

. jo Lukas detta är skithuspapper.

- haha näää nu ljuger du!

- jo grabben haha, det här Lukas är vårt nya hem.

Lukas blir lycklig, han ser alla nya möjligheter och en massa nya kompisar han kan få och en egen gård att leka på och han kan göra så mycket där.

Far och mor väntade sig inte den reaktionen och blir då jätte glada och känner hur pressen på axlarna försvann på grund av det.

- när flyttar vi dit pappa?

- om en månad så lämnar jag lägenhetsnycklarna och då ska vi bo där ute på landet, så jag tänker att vi börjar packa om två veckor.

Lukas fortsätter sin dag med den vanligt positiva instälningen som han alltid har och avslutar sedan alltid sin dag med att ge sin mor och far en varsin puss innan läggdags.

Dagen därpå ringer det på dörren och där står hans kompis med en fotboll och frågar om han vill följa med till konstgräsplanen vid centrum, han tvekar inte en enda sekund och snör på sig sina slitna gympaskor och springer in till rummet och tar på sig sin tröja som han fick i present.

väl där på fotbollsplanen så spelar dom som vanligt sina roller och lirar med glatt humör och sen kommer frågan som går runt om vad ni ska göra på sommarlovet. En ska till skara sommarland, en annan ska till landstället och efter ett tag så kommer frågan till Lukas och han svarar att han ska flytta och bo i ett stort hus med en fotbollsplan bara några meter från huset. Polarna blir chockade men inte en enda som blir arg och dom frågar alla möjliga frågor om han kommer komma tillbaka och hälsa på till vad ska du odla i rabatten. dom spelar vidare som inget har hänt och är bara allmänt glada i varandras sällskap.

veckorna går och lägenheten blir allt tommare och tommare. Lukas kramar om sina vänner en sista gång innan avfärd och lovar att han ska komma tillbaka.

Ett nytt äventyr skulle börja och han skulle även visa vem som var bäst på fotboll. han hoppades att det fanns många där som kunde bli hans nya kompisar.

tiden gick och sommarlovet var över för Lukas del, klockan stog på 07:00 och han vaknade med ett skutt.

han hade fjärilar i magen och var nervös, Pappa hjälpte Lukas att fixa till frisyren och putsa glasögonen och tar fram finkläder inför den första dagen. han knyter på sig sina skor och väskan var på och nu skulle han gå till en helt ny skola.

han blir allt mer nervös desto närmre han kommer, han kliver in i sitt nya klassrum och sätter sig på platsen där hans namn står. läraren står där och välkomnar alla och går fram till Lukas och säger till han att han kan presentera sig.

där stog nu Lukas framför klassen, en kort kille med glasögon och blont hår med vax i. han presenterade sig med en skakig röst och reaktionerna han fick från klassen var anorlunda. ingen brydde sig. hela 22 elever utan reaktion tänkte han.

han sätter sig ner igen på sin plats efter att han får ett tack av läraren medans han med hela armen visar hans väg till sin plats. Med stora ögon och nervositet sitter han där helt oskyldig och lyssnar på all information som läraren delar ut, klockan slår halv 10 och nu är var det dags för rast. Lukas tar på sig såklart sina skor och beger sig ut och kollar sig runt på sin nya skolgård, många barn leker och solen lyser starkt ner, han sätter sig på en bänk och äter ett äpple som han fick av sin far innan avfärd till skolan.

det kommer fram en flicka med brunt hår och sätter sig ner bredvid honom, hon har också med sig ett äpple och tuggar i sig det och efter några tuggor så börjar hon att kommunicera med Lukas.

- Hej vad heter du?

- Jag heter Lukas. vad heter du?

- Mitt namn är Bianca och det låter som att du inte kommer härifrån.

- Jag är nyflyttad hit och kommer från stockholm.

- coooolt. vart i stockholm?

- vårberg.

- jag gillar dig Lukas du är söt, hejdå nu måste jag gå till klassen så jag inte kommer försent.

med svajig röst så säger Lukas hejdå och hans dag lyste precis upp, han skulle få en ny vän.

Lukas äter upp sitt äpple och kliver in i klassrummet.

På lunchen skulle han få träffa Bianca igen, han tänkte på henne ofta nu och grabbarna i klassen retade honom för att han var vän med en tjej men han brydde sig inte om det han gillade henne hon var snäll.

dagarna gick och han spenderade sina raster endast med Bianca och bara satt och pratade om allt från fotboll till hästar, deras vänskap växte allt mer för varje dag och dom började till och med att spendera sin fritid efter skolan med varandra med att kolla tv och spela tv spel.

men sen kom det en rast då Bianca inte syntes och han var ensam på skolgården och grabbarna från hans klass frågade retsamt vart hans flickvän var, men Lukas orkade inte bry sig och gick in till korridåren och hämtade en fotboll för att vandra till fotbollsplanen.

Han var helt ensam på planen och spelade som sin idol medans han kickade bollen. efter ett tag kommer ett gäng på 3 och frågar om dom får vara med, han svara självklar ja och säger desto fler desto bättre. dom som kom gick i 6an, dom var ju kungarna på den här skolan, ett år till för dom och sedan skulle dom få gå i högstadiet i en annan skola.

men till en början så tyckte Lukas att det var kul tills dom började bli allt mer dryga och körde lite hårdare och börja håna Lukas med ord som bög och fjolla. Lukas fick tillslut bollen och då small det till bakifrån, en av grabbarna skickade båda sulorna på hans små ben så han föll baklänges med all världens fart och slår i huvudet i gruset. dom två andra tar tag i varsit ben och släpar honom in i målet och börjar därefter skjuta mot honom.

hans räddning blir skolklockan när den ringer och han ligger där helt förskräckt om vad som har hänt. han har ont i sina fotleder och har skrapsår på armbågarna, han tar bollen och går in till skolan igen med tårfyllda ögon.

lärarens reaktion när han kommer in är inte en fråga om vad som har hänt utan mer en attack om att han är försenad och sätt dig på plats.

Lukas tar tröjan och torkar av tårarna och sätter sig ner på sin plats.

Lukas var rädd nu för den kommande rasten om vad som skulle hända, han planerade att inte gå till fotbollsplanen och istället vara så nära klassrummet som möjligt och nu saknade han Bianca, han vill inte vara ensam.

skolan för dagen var slut och han beger sig hemmåt haltandes och arg för att den dagen var som den var.

på en gång när han kommer hem så sätter han sig framför tven och spelar. Timmarna går och tillslut kommer pappa hem. alltid med ett leende så frågar pappa om hur dagen vart och det var nog första gången Lukas satte på sig en mask och sa

- den var bra jag spelade fotboll och lekte

- kul för dig Lukas, men vad har hänt med dina armbågar och varför är du skitig i håret?
- jag spelade ju fotboll pappa

- hmm är du säker på att ni körde fotboll och inte rugby

- jaaa pappa

Pappan gick därefter in till köket och planerade kvällen om vad för mat som skulle lagas och vad som ska fixas på gården, den vanliga pappa rollen i huset.

Det Lukas inte var beredd på var att det nu skulle bli värre och värre.

Lukas var nu i skolan veckorna gick och alla började få reda på falska nyheter om Lukas. falska rykten skapade av dom större grabbarna och vissa från hans klass.

dom sa till varandra att kolla på bögen och pekade på Lukas, dom började kasta saker på honom och puttade honom varje gång dom gick förbi Lukas i korridåren. Dom började mobba Lukas för hans utseende och att han var ensam och inte hade några vänner.

Dagarna vart bara värre och värre och lukas mådde allt sämre, föräldrarna vart oroliga och tog kontakt med skolan och frågade skarpt om vad som händer på skolan. dom fick endast svaret att Lukas han är så snäll och det är ingen som är dum mot honom.

Men hur kommer det sig att han är ledsen när han kommer hem från skolan?

Om en skolgård är så fridfull och harmonisk så kan man inte bli ledsen för att man har det så sjukt bra på eran skola och ingen är dom mot honom, jag tycker att ni tar en ordentlig koll om vad som händer där på skolan innan jag gör det sa Lukas pappa argt till rektorn.

veckorna går och ingenting händer, samma veva med att Lukas kommer hem med blåmärken och lika ledsen varje gång. dom enda gångerna Lukas inte var ledsen när han kom hem var då Bianca var på besök.

Efter ett tag så får Lukas prata med rektorn om vad som händer och han berättar precis allt som hänt och rektorn tror inte på vad hon hör, hon tror att Lukas ljuger för att han ska få medlidande av något som inte hänt.

men rektorn lovar att ta ett snack med 6orna och säga till dom att behandla dom lägre klasserna med respekt.

den dagen märkte han av något specielt. han sitter med Bianca utanför klassrummet och käkar som vanligt den frukt dom fått av sina föräldrar och då kommer det en 6a och frågar Lukas om han vill hänga med och leka vid skogen och bygga läger och sånt grabbigt. han tvekar lite svagt på det och Bianca säger till Lukas att han kanske ska sitta kvar här istället, han i 6an övertalar på något sätt Lukas att följa med och Lukas säger till Bianca att han snart skulle komma tillbaka.

hon sitter kvar tills klockan ringer och hon går långsamt tillbaka till klassrummet medans hon kollar runt om hon ser Lukas. timmarna går och det är dags för lunch. Bianca sätter sig på sin plats och ser att Lukas klass kommer mot lunchsalen men hon ser inte Lukas.

Bianca blir orolig. hon går fram till läraren för hans klass och frågar honom vart Lukas är och han säger att han inte kom tillbaka till klassen efter rasten, han var lika orolig som Bianca. Hon säger till läraren att hon satt med honom på rasten tills en från 6an frågade om han ville följa med och bygga läger vid skogen.

Läraren får en stilla blick och går med raska steg till salarna där 6orna är och ber att alla 6or ska vara på skolgården innan ni går till lunch.

alla 6orna lyssnar och gör som det är tillsagt och beger sig till skolgården.

Lukas lärare står nu framför 23 unga ungdommar.

- Hallå alla! nu är det så här, ingen av er kommer att få någon mat innan ni ser till att fixa en sak åt den här skolan.

med mycket suck och stön så frågar dom snabbt om vad dom ska fixa.

- Jo så här är det, Jag vill veta vart ni bygger läger någonstans och jag vill att dom som vet vart det är någonstans följer med mig medans alla ni andra stannar kvar här.

4 personer ser runt nu med orolig blick och en annan i 6an kliver fram och säger vad han har sett, att det ligger ett läger bakom berget vid parkeringen.

- tack så mycket för informationen och ni stannar kvar medans jag går med den här eleven dit.

den där eleven heter Micke.

Micke och läraren går mot lägret och kliver över berget och kollar runt tills Micke ser någon som ligger och gråter.

dom rusar fram dit och ser Lukas liggandes fastspänd med hopprep, trasiga glasögon och småblodigt ansikte.

Läraren och Micke knyter upp honom och läraren tar upp Lukas in i sin famn och oroligt frågar vad som har hänt.

Lukas får inte ur sig så mycket och säger endast......jag vill hem.



en historia om mobbning och har nog mer på gång i en fortättning på den här berättelsen men vet inte om jag ska fortsätta.





Av Henrik - 1 december 2016 01:45


jag är en människa som jobbar var dag på att utvecklas till att bli en inspiration källa och någon man kan se upp till och först måste jag bli den människan man kan se upp till.

jag har ofta drömmar om att ha ett barn, en egen familj, någon som kan ta den tomma platsen i dubbelsängen. ensamheten är brutal och för att jag ska ha ett barn så måste jag bli en fadersfigur och jag ser mig inte som någon att växa upp med. vad ska jag bidra med? har liksom vandrat ensam i evigheter och jag ser framför mig en tom lägenhet där en enkelsäng står och bara ett namn står skrivet på brevlådan.

ett bord med en stol i köket. jag har endast haft ett förhållande som tog slut lika fort som det började. jag är så långt bort från ett förhållande. jag är inte en hunk liksom och inte någon person man kan leva med för jag tar bara plats utan att ens göra något.

vad krävs för att bli någon person att se upp till?

vad behövs det för att jag ska må bra?

det är för mycket som behövs, man kan aldrig bli en komplett människa men en inspiration är den som försöker trots att man har ansiktet i asfalten och kämpar sig upp efter att ha blivit överkörd av livets sjuka spel.

att va den som inte skadar folk, så vill jag vara. jag vill få ett filter som hindrar mig att säga fel och inte orsaka skada.

jag vill bri fri från onda tankar och energi tjuvar, jag vill kunna leva med någon utan att vara ett farthinder.

jag vill bli en fadersfigur då folk första tänk om mig blir "shit han är nog en bra förälder" eller att dom ser mig som en bra människa utan brister. en saga är detta, detta är en dröm. 

mina drömmar är onda dom spelar fulspel mot mig, när jag vaknar så märker jag vart jag är och det är aldrig en lycka att vakna. helt ensam och sliten. jag har en lång väg kvar till att bli en person att se upp till.  






Av Henrik - 30 november 2016 21:14

Jag må vara ung men jag har mycket i bagaget. Det värsta är när man inser hur dåligt fysiskt man mått och i sedan insett varför allt vart så smärtsamt.

Med en dålig ekonomi och stress i en vardag då man hade det tufft med att hitta jobb med de meriter man hade på sitt CV. med ett bidrag på cirka 4000 kronor varje månad för att överleva räcker inte så långt om man har en massa utgifter på det.

Jag klarade studenten och flytta direkt ner till småland för att börja om på nytt och hitta det jag brinner för och det första jag ville testa i ett snack med AF och Soc var att jobba på ett LVU. Jag ville hjälpa dom som har problem i vardagen helt enkelt men det var för riskabelt och dom ville inte att jag ska börja där på en gång för det är tufft och det krävs att du är lite äldre pojkspoling. så då kom ett förslag som skulle ändra hela min framtid, du kan börja praktisera på en Ungdomsgård. fine tänkte jag det kan låta skoj att spöa kids på tv spel och hänga med dom på deras fritid. 

När jag kom in i den verksamheten så kände jag att här hör jag hemma, och det bästa var att personalen såg en potential som var enorm för en utan utbildning socialt.

jag kämpade och älskade det där och slutade med att jag sammanlagt la på mig 1,5 års erfarenhet med den sortens arbete och nu sitter jag och pluggar på folkhögskola i en tvåårig fritidsledarutbildning. helt magiskt men i slutet på 2015 märkte jag något hemskt med mig själv.

Jag var ofta sjuk, fick ofta halsböld och jag hade ont överallt just mina leder.

kom ihåg att jag stog på vågen den hösten och vägde 64 kilo och det var en vikt jag nästan alltid legat på men tiden gick och la märke till att jag sa till mig ofta att jag skulle kämpa med att äta ordentligt men det flög inte in i min hjärna och jag var trött hela tiden. det var socker och energi drycker till en förbanelse och tomma kalorier överallt.

jag höll mig till dödens diet och mådde riktigt dåligt då stressen flög in, konstant ont i magen.

för mig var det inget för jag fokuserade på allt runtom istället för att fokusera på mig själv.

som sämst mådde jag en dag då jag stälde mig på vågen i gymmet efter haft halsböld en vecka och övertalade mig själv att träna och siffrorna hoppades jag att dom ljög då det stog 54 kg. tiden gick och tänkte inte mer på det och fick en underbar inbjudan upp till storstan för att fira midsommar då jag packade allt utan att ens tveka.

jag kommer hem till modern och somnar kaputt på sängen i mitt gamla rum och vaknar dagen därpå och glider in till köket där min syster står och på en gång får jag attacken att jag är en pinne och jätte smal och jag var trött på det snacket som jag hört sen jag var liten att jag var jätte smal, så där står jag och käftar emot och säger att det inte är okej att säga sånt och jag tar illa vid. därefter min morgon ciggaret ställer jag mig på vågen hemma hos morsan och ser att det står 56 kg. jag sätter mig på toaletten och söker på vad för värden man ska ha för min längd och surfar vidare i kanske en timme tills jag inser att varför jag har haft så ont, vart så sjuk, och trött är pågrund av min ätstörning. jag hade Anorexia. jag satt där och grät för mig själv. jag insåg hur jävlig jag vart mot mig själv.

dagarna gick och äntligen var det midsommar och mina vänner jag skulle träffa som jag längtat och där kom jag överens med en vän att allt skulle vändas och han fick mig att börja ta det på allvar.

han gav mig startskottet och med alla mina vänner bakom mig så visste jag att jag inte skulle svika dom.

jag sa till mig att dom här åren framöver ska bli det tuffaste jag vart med om.

jag började äta som en normal människa och tryckte i mig kosttillskott och började träna regelbundet och bara efter 2 månader flög jag upp till en vikt på 76 kg. i dagens läge med lite bristningar runt om på kroppen och stöd från mina bästa vänner samt vissa kroppsbyggare så har ett äventyr börjat. jag vann för första gången någonting mot mig själv, jag besegrade anorexia.

Utan vänner så är man inte mycket.

Av Henrik - 30 november 2016 10:49

Bakom den där dörren sitter han, livrädd och i panik helt ensam med den där demonen i det vackra huset ute på landet.

Den demonen, den värsta av dom alla han som inte tvekar om att förstöra drömmar och självförtroende. 

Förut var den demonen något man inte kunde vara utan tills det gick för långt och allt blev bara värre och värre. Demonen blev på ett sätt maktgalen och beroende av att fly världen på ett äckligt sätt. Varje dag satt han bakom dörren och höll tummarna på att demonen inte skulle dra ner dörrhantaget till det minsta rummet i huset. för där satt han, den tysta fula människan som aldrig var social och var den svagaste av människor. Han som aldrig sa nej till sina demoner och därmed förlorade mycket på grund av det. mycket matriellt och förhållanden som sprack på grund av dom där demonerna.

(Demonerna kan vara en människa och kan även vara våra tankar)

ständig i flykt från den värsta demonen med att stanna hos vänner och få ett annat tänkande. för var han i huset instängd med demonerna fick han ständigt höra vad för fel han gjort och aldrig gjort rätt för demonen. ständigt kedjad och nertryckt i närvaron med demonen. Men för han var det normalt det va alltid så här, får ju aldrig ordet vid bordet och ständigt göra det dom demonerna vill och dom skulle alltid ha uppmärksamhet. det bästa som kunde hända var att demonerna slogs om ljuset för mest uppmärksamhet  och det gjorde så att han den där pojken fick en mikro semester och kunde andas ut. flykten var nära för pojken, nu var han student och satt i en hjältes bil i framsätet och överlycklig att kampen mot skolan var över och nu fick frågan om du vill bo hemma hos mig i småland.

grabben sade ja, det var inget att tveka om det var ju nu chansen att börja om på något nytt och bli kung över sitt egna liv! nu var chansen att hitta sig själv och bli bosatt 40 mil ifrån Djävulsdemonen. men där kom konsekvenserna, han var även tvungen att bo så långt bort från sina hjältar. dom där två hjältarna som bor i södertälje, en av dom har han känt sedan början av högstadiet. den hjälten bjöd med honom in till hans familj, en familj som visade glädjen med livet och en gemenskap utan dess like. en familj som jag kunde vara hos när det var som svårast. den hjältens förmåga att få en till ett paradis av glädje och en flykt från verkligheten.

den andra hjälten som kom in i hans liv, en vän som han aldrig vill förlora, en vän som alltid är där och leder en ur graven för att se till så att han står på benen. en hjälte som han tänker på dagligen för att få motivation till att kämpa och gå med huvudet uppåt och se möjligheterna, den här hjälten har fått bort självskadat beteende från honom. det leendet som är utav guld och den personligheten som kan få vem som helst på benen och den auran som hjälten har är läkande. en äkta vän och någon med stort hjärta som man gör allt för och vet att man får något tillbaka, en individ med potential till att göra vad en hjälten vill med pojken bakom ryggen för all stöttning.

hjältarna har den största platsen i pojkens hjärta och det vet dom.

och så har pojken den hjälte som vart med sen födseln, modern som alltid trott på honom och alltid vart där för en oavsett vad. hon som är ängeln på jordens yta. 

och den hjälte som han skulle vara med nu är fadern, han som alltid skyddat pojken från faror och med en personlighet av guld som alltid vill det bästa för folket runt om kring. en riktig ledare. en förebild. så en fader ska vara.

pojken tog vara på chansen att fly till nya möjligheter. ett nytt äventyr börjar.

med demonerna nu i huvudet istället för i pojkens närhet så börjar livet på nytt.

kärlek till hjältarna ni räddar liv.

ni har räddat den här pojkens liv.



Av Henrik - 29 november 2016 23:37

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards